|
Foto:
Petter
Allvin
|
En del går åt rätt håll på den svenska
arbetsmarknaden när
det gäller jämvikten mellan män och kvinnor. Antalet könsblandade yrken
är idag
fler än för tio år sedan. Men samtidigt finns det också oroande
tendenser. De
flesta gymnasieprogram har tydliga könsstämplar. Det ökar risken för
att
kvinnor ska välja kvinnodominerade yrken och män mansdominerade när de
kommer
ut i arbetslivet.
-Det handlar mycket om vilka
förväntningar som läggs på barnen. I undersökningar har man till
exempel frågat
killar vad de egentligen vill arbeta med och då ser man att de vill ha
ett
friare val än idag. Det är ju rätt trist att man måste välja sitt liv
genom
andras föreställningar, säger mångfaldsexperten Margareta
Eklund
Hon menar att könsuppdelningen i
det svenska arbetslivet grundlades på 1950- och 60-talen då många
hemmafruar
kom ut i arbetslivet. De hamnade i den offentliga sektorn, vars stora
yrken
sedan dess fått en kvinnostämpel. En annan viktig orsak är hur vi
uppfostrar
våra barn.
- Föräldrar och lärare har ett
ansvar att inte lägga på barnen föreställningar om vad man som kille
eller tjej
ska arbeta med i framtiden. Teknik är ett typexempel. Det visar sig att
tjejer
som valt teknikutbildningar ofta fått vara med när pappa och bröderna
mekat,
säger Margareta Eklund.
Men en könsblandad arbetsmarknad
är inte bara positiv för individen utan också för samhällsekonomin. Det
ökar
nämligen tillväxten, enligt Margareta Eklund.
- Forskning visar att ett företag
med diversifierad personal har mycket större chans att överleva och
utvecklas.
Ett företag som behåller en homogen grupp anställda har kanske några
goda år
och försvinner sedan, säger hon.
Arbetsgivare kan göra mycket för
att tvätta bort könsstämpeln på ett jobb, hävdar Margareta Eklund. Vad
som
krävs är ett aktivt jämställdhetsarbete. Margareta Eklund har
tillsammans med
en annan mångdfaldsexpert just kommit ut med boken ”Yrke efter
intresse, inte
efter kön” med metoder och tips till organisationer som vill bryta
könssegregationen.
-
Det är väldigt viktigt att ledningen fattar ett aktivt beslut och sedan
informerar personalen om hur man tänker, till exempel att man öppnar en
mansdominerad arbetsplats för kvinnor för att öka lönsamheten.
Margareta Eklund betonar också
kunskapens vikt för att bryta könsuppdelningen, både hos organisationen
och
individen.
- När den första personen av
motsatt kön rekryterats är det nästan viktigare med en
introduktionsutbildning
för den befintliga personalen än för den som kommit ny. Har personalen
ett
öppet sinne kommer de nya lära sig jobbet mycket snabbare. Jag tror
inte man
bromsar jämlikhet av illvilja utan av okunskap säger hon.
Men även folk med
kunskap diskriminerar. Vad gör man om
utbildningen inte räcker?
- Ledarskapet är
avgörande.
Företag och organisationer måste ha chefer och ledare som pekar ut
vägen
tydligt och klart. Om ledningen inte bestämt sig för att detta är vår
strategi
funkar det inte. Finns ingen drivkraft uppifrån blir
jämställdhetsarbetet ofta
till ett projekt som förlorar sin verkan.